Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utgångspunkter

”Vi lever i en globaliserad värld”. Ett närmast utnött uttryck som förekommer i argumentationer om allt från klimatmål den förändrade arbetsmarknaden i Sverige. Vi sätter fokus på vad vi menar är globaliseringens två grundläggande sociala processer: individualisering och destabilisering. Dessa har båda sin grund i den samhälleliga omvälvning som vi kallar den kommunikationella revolutionen och hur den har förändrat betingelserna för maktutövning och identitetsformande i dagens värld. (Det ursprungliga MIM-programmet pblicerades nästan i sin helhet som kapitel ett i antologin Det hyperindividualiserade samhället 2005)

 

Individualiseringen tar sig på det internationella planet uttryck i en allt starkare ställning för de mänskliga rättigheterna på statssuveränitetens bekostnad. Nationellt innebär individualiseringen bl a en ökad betydelse för individens specifika kompetens på arbetsmarknaden och i ett vikande intresse för kollektiva politiska aktiviteter. Destabiliseringen tar sig internationellt uttryck i en uppluckring av nationalstatens suveränitet, ökad betydelse för olika typer av transnationella nätverk samt en svagare ställning för den statssuveränitetsbaserade folkrätten. Nationellt innebär destabiliseringen en uppluckring av industrisamhällets klassamhälle och av de traditionella yrkesroller och skiljelinjer som följde i den nationella och den industriella revolutionens spår.

Forskarnätverket Makt, Identitet och Modernitet vill bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning kring den kommunikationella revolutionens betydelse för politik och samhällsliv. Vi vill inom våra ramar formulera och pröva hypoteser om individualiseringen och destabiliseringen inom politik och samhällsliv - öka förståelsen av den kommunikationella revolutionens betydelse för maktutövning och identitetsskapande i en globaliserad värld. Hypoteserna tar sin utgångspunkt i tre olika sätt på vilket den kommunikationella revolutionen har påverkat individualiseringen och destabiliseringen: a) genom att förändra betydelsen av territoriet, b) genom att förbättra möjligheterna till närverkssamarbete såväl inom som bortom nationsgränser samt c) genom att öka betydelsen av innovation och flexibilitet som medel för produktivitet och konkurrenskraft.

Tanken är att genom att bygga en forskningsmiljö kring globaliseringens uttryck i termer av individualisering och destabilisering kunna fokusera empiriska studier som är djupt förankrade i samhällsvetenskaplig teoribildning. För programmet finns egentligen ingen tidsplan – och inte heller har programmet fasta gränser – utan istället hoppas vi att nyfikenheten och driften att ta kamp med de teoretiska frågorna skall driva programmet framåt och låta nätverket utvecklas under en optimal tidsperiod. Syftet med programmet är att skapa nya teoretiska insikter och ny empirisk kunskap som skall utveckla och utmana samhällsvetenskapen. Vi ser gärna enskilda forskningsansökningar, uppsatsgrupper, avhandlingsprojekt och undervisningsidéer knytas till MIM-programmet men vi satsar också på större programansökningar för att finansiera stora delar av programmet på en och samma gång. Vi hoppas dock att MIM-programmet främst uppfattas som en forskningsmiljö där vi kontinuerligt kan hämta inspiration och själva tillföra ny kunskap i ett fruktbart samtal mellan kolleger.

 

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2011-02-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?